Vad ska föreningen sälja? Så väljer ni när flera lag säljer

Föreningen har bestämt att ni ska sälja något för att fylla kassan. Kvar står frågan vad. Vi säljer själva italienska delikatesser, så vi är part i målet. Genomgången ska ändå funka om ni landar i något annat.

Det finns gott om listor över vad en klass kan sälja. En förening är en annan sak, och skillnaderna är större än de låter.

Fyra saker som skiljer föreningen från en skolklass

Flera lag säljer i samma område

En klass säljer en gång, i sitt kvarter. En förening kan ha tio lag som alla knackar på samma dörrar under samma höst. Väljer ni en kategori där samma hushåll inte vill köpa två gånger blir det tunt för de lag som säljer sist.

Åldersspannet mellan lagen

En nioåring och en sjuttonåring säljer inte likadant. En kategori som kräver att säljaren förklarar produkten fungerar för juniorlaget men är tung för de yngsta. Ni behöver något de minsta klarar utan att ha en säljpitch.

Ni gör om det nästa år

En klass säljer inför en resa och slutar sedan. Föreningen kommer tillbaka varje säsong. Då blir frågan om samma kund kan köpa igen betydligt viktigare än marginalen på första omgången.

Föreningen har regler att förhålla sig till

Moms, bokföring och lagkassans juridik gäller er, inte en skolklass. Läs reglerna när en idrottsförening vill sälja produkter innan ni sätter igång något större.

Kategorierna, sedda ur föreningens perspektiv

För grunderna i varje kategori finns genomgången av vad man kan sälja. Här tittar vi bara på det som ändras när det är en förening.

Kryddor och saffran

Lätta att bära, tål att stå i ett förråd och kräver ingen kyl. Det gör dem hanterbara även för de yngsta lagen. Baksidan är säsongen: saffran säljer sig självt i november och är trögt i mars. Har föreningen flera säljomgångar per år passar kategorin bara den ena.

Kakor och kex

Bred tilltalar och låg tröskel hos köparen. Men färdigpackade kakor tål transport dåligt när många lag hämtar och delar ut samtidigt, och hållbarheten sätter ett tak på hur länge ni kan sälja innan leverans.

Chips och snacks

Enkelt att sälja, men skrymmande. En förening som beställer till tio lag behöver plats att lagra och en plan för utdelningen. Räkna på volymen i kubikmeter, inte bara i kronor.

Godis och choklad

Den lättaste kategorin att sälja för ett barn som tycker det är obehagligt att knacka dörr, och det är ett verkligt argument. Två saker skaver för en förening: choklad tål inte värme, vilket gör sensommaren svår, och många föreningar har numera en hållning till socker som är värd att stämma av med styrelsen först.

Kaffe

Den starkaste återköpskategorin i listan. Kaffe tar slut, köparen är vuxen och beställer gärna igen nästa säsong. Nackdelen är att det är en vanevara: kunden har redan ett märke, och säljaren behöver ett skäl att byta.

Ljus

Lång hållbarhet, ingen kyl, förklarar sig självt. Men ljus hör till årets mörka del. För en förening med säljperiod på våren är kategorin i praktiken stängd.

Strumpor och underkläder

Den mest etablerade modellen i Sverige, och den fungerar. Textil kräver ingen kyl och håller hur länge som helst. Priset är storlekarna: byten och returer blir en administrativ svans som någon i föreningen får äga, och den svansen växer med antalet lag.

Lotter

Skiljer sig från allt annat i listan genom att vara reglerat. Ett litet lotteri vid en egen tillställning är fritt, men vill ni sälja bredare ska lotteriet registreras hos kommunen, och vinsterna måste vara värda 35 till 50 procent av vad lotterna säljs för. Fördelen är att ni slipper produktlogistik helt. Villkoren står i avsnittet om lotterier.

Delikatesser

Vår egen kategori, så läs det här med den vetskapen. Mat är en förbrukningsvara, vilket är samma återköpsargument som för kaffe. Hårdost och olivolja kräver ingen kyl fram till utdelning, och sortimentet fungerar året runt, vilket gör det oberoende av när er säsong ligger. Kvalitetsmat kostar mer än butikens, så säljaren behöver kunna säga varför.

Bestäm det här innan ni väljer produkt

Den vanligaste källan till gnissel i en föreningsförsäljning är inte vilken produkt ni valde, utan att ingen bestämde ordningen först.

• Vem beställer? Centralt via föreningen eller varje lag för sig. Centralt ger färre fakturor och en tydligare förhandlingsposition.
• Hur fördelas förtjänsten? Går allt till respektive lagkassa, eller tar föreningen en andel till gemensamma kostnader?
• Vad händer med ett lag som säljer lite? Bestäm i förväg, inte i efterhand.
• Vem äger administrationen? Någon ska hantera beställning, utdelning och pengar. Utse personen innan ni börjar.

Hur ett upplägg kan se ut i praktiken finns på sidan om att tjäna pengar till föreningen.

Det vi inte kan svara på

Vi känner inte andra leverantörers villkor, och tänker inte gissa om dem. Det här behöver ni begära skriftligt av respektive leverantör innan ni jämför:

• Förtjänst per såld enhet, och om den ändras med volymen.
• Om föreningen betalar i förskott eller först efter att ni sålt.
• Vem som bär kostnaden för osålda varor, frakt och returer.
• Minsta beställning, och om den gäller per lag eller per förening.

Får ni inte de fyra svaren skriftligt går upplägget inte att jämföra med något annat, hur bra förtjänsten än låter.